Samlarna av David Baldacci

Nu har jag börjat att hämta mig från SM Guld ytan i fotbollen. Så nu har jag tagit lite nya tag i läsandet. Senaste boken heter Samlarna och är skriven av den amerikanske författaren David Baldacci. Det är en spännings/kriminal/pusselroman av ett ganska vanligt format.

Boken handlar om ett gäng äldre misfits i staden Washington D.C. Kamelklubben kallar de sig och de har figurerat i några av Baldaccis tidigare böcker. Detta är en duglig och läsvärd bok om än inte ett fantastiskt exempel på hur sotr litteratur kan vara. Den gör vad den ska och jag ville inte sluta läsa. Det finns en rätt bra framåtrörelse i boken, trots att startsträckan kanske var onödigt lång. Det stora problemet jag har med boken är slutet. Boken kommer i och för sig till en ände men men känner ganska tydligt att det kommer en del till och, visst, det finns en uppföljare. Tillbaka til denna boken... Kamelklubben börjar rota i et märkligt dödsfall som ägt rum på en av medlemmarnas arbetsplats, som i detta fall råkar vara library of congress.

Spåren leder klubben till fler mord och en rad märkliga händelser och personer samt även något som verkar vara en konspiration. Trots att det där med en vuxenklubb kanske känns lite konstigt, är boken ändå läsvärd för den som gillar denna typ av läsning.

Helt OK utan att vara suverän. Håller på med Mankells nya, försvunna personer, Ubåtar och Palme... Verkar mycket lovande!

De nio drakarna

Så var den klar. 9 dragons av Michael Connelly. En väldigt bra bok om man gillar amerikanska kriminalromaner. Gillar man dessutom böckerna om Harry Bosch borde detta vara ett givet köp. Det är en rejäl Boschroman, varken mer eller mindre. I denna boken tar den gode Hieronymus allt ett snäpp mer personligt än han brukar. Det börjar som vanligt med ett mord, på en affärsinnehavare men innan boken är slut har Harrys familj (dvs dotter) blivit inblandad och vår hjälte har rest fram och tillbaka mellan många tidszoner.

Som vanligt har Connelly genomfört sin roman utan att kompromissa bort något. Bosch är sig rätt lik och det handlar om mord och bråd död. Jag gillar den lite hårdkokta stilen i Boschböckerna. För mig är den en skön motvikt till alla skotska deckarförfattare jag läser och gillar. Jag tycker om vår detektiv och gillar att karaktären faktiskt utvecklas en del mellan böckerna, vilket ju kanske inte alltid är så vanligt bland kriminalkaraktärer. Hur som helst; En mycket trevlig bok som man läser ganska snabbt och sedan lägger till de andra böckerna där i hyllan. Det är ju inte den stora amerikanska romanen det handlar om men ändå icke desto mindre en väldigt trevlig och skön lässtund.

För övrigt såg jag för någon vecka sedan en filmatisering av "All the pretty horses" av favoriten Cormack McCarthy. Regissör- Billy Bob Thornton. Matt Damon och Penelope Cruz i huvudrollerna. Jag läste den boken i våras och gillade den men hade ingen aning om att den fanns som film också. Det var en bra film. Den gjorde boken rättvisa tycker jag och det är ju inte fy skam eftersom boken som sagt var riktigt bra. Det är lite synd att han Cormacks böcker inte i någon större utsträckning finns översatta till svenska eftersom han nog är en av vår tids stora.

Hur som helst finns vägen, översatt. Den kommer snart på bio också. Gå och se den men läs boken först! ( Jo, vi plågar stackars Moa med att först läsa alla Harry Potter innan hon får se filmen. Skönt trauma med två svensklärare som föräldrar :)

Nu blir det mest böcker

Mmm, just det. Jag har funderat. Det har ju inte blivit så många inlägg på sistone. Jag har gett med mig och fallit till föga. Fäjsboken har tagit mig också. Eftersom jag är inloggad där och skriver mikrobloggar där på statusraden, känns det inte riktigt lika relevant med en vardagsblogg. Av den anleningen har jag, mina vänner, beslutat mig för att satsa mer av utrymmet på min blogg till de böcker jag läser, till de filmer jag ser och gillar och ogillar, och slutligen till de tv program jag ser och tycker något om.

Vänner som gillar åsikter behöver trots detta icke förtvivla. Calvinoman har kvar krut i skrivfingret! Räkna även i fortsättningen med att det kommer en och annan åsikt om de politiska skeendena, om herr majorens skolpolitik och andra saker att bli arg över. Allt det kommer att finnas kvar. Det jag tänker mig ta bort är inlägg likt det föregående med mesiga bilder på mig, mina barn och andra märkliga ting som skidor och löv. Allt sådant ska hädanefter hamna på ansiktsboken.

Appropå böcker så fick jag i går i min hand den nyaste Harry Bosch romanen av Michael Connelly.

Jag har bara läst två kapitel men den verkar vara lika bra som de andra böckerna om den gode Hieronymus Bosch. Jag återkommer när jag har läst mer.

Annars har det tragiskt nog varit lite stiltje på bokläsningsfronten ett tag. Jag har försökt men två olika romaner av den annars väldigt gedigne George Pellecanos. Jag har gillat det jag tidigare läst av honom om hans persona Derek Strange, men de två romanerna jag provat nu kom jag aldrig riktigt in i. Jag får lägga dem åt sidan och göra nya försök längre fram. I en annan tid och i ett annat läge kanske jag tycker om Pellecanos igen.

Jag har även börjat på men inte slutfört "The end of mr Y" av Scarlett Thomas. Den kom jag heller aldrig in i. Kanske hade det att göra med att jag bara läste den när jag skulle gå och lägga mig för den verkar kul, bra och intressant. Den verkar också vara väldigt välskriven och Elinor gillade den så jag borde tycka om den... Den får väl ligga och gotta till sig den också antar jag.

I kväll trotsar jag förkylningshelvetet som fortfarande härjar i min stackars kropp och tar en snabbpromenad när Moa är på träning.

Och sen blir det mafia wars på fb. Kill them all!

Derbykungens nya skidor.

Här är jag, finklädd derbysegern till ära. Jag fick hämta mina nya fina, blanka skidor idag. 24 dagar till kåbdalis öppnar enligt deras hemsida. Jag längtar i alla fall en del. Så skönt att piska dif! Kross var det och nu går vi fan för guldet:) jaja- till helgen blir det väl lövkrattning. Så fort man kan förstöra sitt eget goda humör. . .

Teater

I spänd förväntan. Snart börjar måsen och det här är mina fina elever som är glada och förväntansfulla. Kul hoppas jag i alla fall att det blir.

Nya lagg

Jag har blivit med skidor. Nya och blanka och fina.

- Men! Skidor i September, är det inte lite tidigt?

Jo, men förklaringen är såklart jätteenkel. Det är ju nu det är rea på kvarvarande från i fjol. För halva ordinarie pris fick jag dess snyggingar:

Fina va! De har fått jättefin kritik i fackpressen och jag känner mig ruskigt taggad inför utförssäsongen nu.

Sedan sist har jag läst ut Stuart McBrides senaste om DS Logan McRae. Väaäldi, väaäldi bra! ( Som han glenn strömberg skulle sagt). Efter lite hattande hit och dit har jag just nu två romaner på gång. Den jag har hunnit längst i är The end of Mr Y av Scarlett Thomas, och en till Derek Strange krimthriller av George P Pellecanos. Båda verkar vara ok men ingen känns helt hundraprocentigt rätt heller. Suck.

Annars då? Jag har försökt att komma igång med nyamotionslivet på allvar och det går rätt bra. Jag tar det försiktigt och kör speedwalking ungefär e timme per gång och jag försöker att köra varje dag men i verkligheten blir det kanske varannan. Nåja bättre det än inget. Jag får väl försöka trappa upp eftersom, för nu har ju tjejernas längdsäsong dragit igång.

Vad ska jag säga mer då? Livet är rätt intensivt just nu och så ska jag gå och se på genrepet av Måsen på Norrbottensteatern i kväll.

Sport och kultur i ett! Är det möjligt?

Jorå i calvinoskinderinlägg kan man få allt.

Jajamen

Fredagsmys

Jag och tjejerna är förvisade från hemmet i kväll. E har middag med sin bokklubb så det är iofs lika bra att hålla sig borta. Inser just nu att jag borde haft med mig min utmärkta bok av stuart mcbride. Hans nya är riktigt vass! Det är dessutom inte ihållande regn där i aberdeen där böckerna om logan macrae utspelar sig. Ok nu hade jag fan behövt öronproppar också! För inte nog med att det är en massa skrikande barn överrallt, nu har det dragit igång skön charterunderhållning modell outhärdlig! Hade jag inte haft barnen med hade jag supit till o startat upplopp. Ibland undrar jag om man inte offrar sig lite väl mycket för barnen. Min gräns har i alla fall nåtts när artister som inte ens får jobb på mallis drar på med gamla musikalnummer. Snälla någon- ge mig ett järnrör. . .

Angst

Idag kom ångesten som ett brev på posten. Hrm. . . Välkomna till skolstart stod det. Tack för fan, tänkte jag. Jaja, så tar vi och förtränger den saken några dagar till och i stället ska jag se till att värdesätta varenda liten minut som vore det min sista i livet.

Summertime

Long time och allt det där. Det verkar som om jag tagit ledigt från i stort sett allt i sommar. Jag har varit ruskigt ledig och Rhodos kickstartade sommaren på ett helt och hållet perfekt vis.

Vad har hänt sedan sist då?

Jo, det började med Summer Games. För er som inte vet så är det en jättestor fotbollsturnering här i pitstan. Jag har, som jag berättat tidigare, varit boonuscoach åt Moas lag och jag ryckte in även under nämnda cup. Det gick bra för tjejerna. Två vinster och två förluster. De vann nästan alla matcher i fjol så på ett sätt är det lite bra att de inte vinner allt i år så att de får ödmjuka sig lite.

Sedan har vi haft besök. Brorsan med barn kom upp och var här i typ tolv dagar. Kul! Vi har blivit besökscentral sedan pappa flyttade till lägenhet och det är ju lite påfrestande med folk som stannar länge samtidigt som det är väldigt najs att träffa familjen. Knappt hade de dragit förrän nästa gäng kom. E:s kusin från sumpan med familj kom. De bodde i svärföräldrarnas stuga men vi var rätt mycket med dem ändå. Väldigt najs det också för de är ju väldans trevligt folk, fast de är 08:or ;). Hur som helst var de uppe nästan tre veckor och sedan kom min syrra upp med sina barn och bodde hos oss en vecka. Nu är vi ialla fall själva under sommarlovets sista skälvande dagar och fastän det var supernajs att ha min ystra syster med barn här, är det icke desto mindre asskönt att vara lite själva.

Sommarens bok förresten!?!?! Jag har läst en himla massa böcker denna sommar. Favoriten så här långt är utan tvekan en ekologisk(!) thriller som Elinor grävde fram på bibblo. (Tack E!) Svärmen av Frank Schätzing. (Jo hmm, han är tysk!) Det är en fantastisk bok, lika delar miljödystopi, och kriminalroman, blandat med ett stänk scifi och som topping ett drag av någon slags Tom Clancy lik framåtrörelse med parallellhandlingar som knyts ihop snyggt på slutet. Förutom allt detta ställer den även några viktiga frågor om oss människor och vad vi gör med vår fina planet men också om vi faktiskt är skapelsens krona eller om vi bara tror det. En del existensialism ska alltså även tillfogas till ovan anförda drinkbeskrivning. En mycket, mycket ,mycket bra och läsvärd bok som jag rekommenderar till alla! Jag HAR läst fler bra böcker i sommar också. Nästa gång ska jag om jag orkar, berätta mer om dem.

I går var vi och spelade cup i Bölebyn. Är du dum eller är du från Böle? , är ett säg som jag osökt kommer att tänka på varje gång jag åker förbi böleskylten. Nåja. Moas lag vann en och förlorade två knappt. Moa var grymt bra efter en lite trög start men vad hjälpte det... Oflyt och lite orättvist, men sån är ju en gång för alla idrotten så man får vänja sig. Ellas lag (som jag ju egentligen coachar vann sina tre matcher med 23 - 2 i målskillnad. Lilla E gjorde 6 eller möjligen sju mål under dagen och var såklart väkdigt nöjd.

Idag är jag lite småbakis men eftersom det är så jäkla varmt ska vi ändå masa oss iväg till stugan för att bada. Svalka skallen och läsa min utmärkta kriminalroman av George P Pelecanos.

Vi hörs

Back in schweden

Happ, så var det roliga slut. Och kul var det. Sitter på arlanda och väntar på planet hem. Fyra böcker hann jag knäppa där vid poolen. Kändisspotting på hotellet. Konstiga taxifärder där det hängde wunderbaum i form av ortodoxa kors i spegeln. Nu njuter jag av en gigantisk kopp kaffe och laddar om för summer games galenskapen som börjar i morrn. Om jag bara kunde få ut Minidisco sången ur huvudet! Återkommer med lite mer bilder och några funderingar kring det dar med charter och annat.

På väg

Nu jävlar är vi äntligen på väg till sol och pool. Rhodos here we come! Här sitter rönnbäcks brudarna utanför arlanda utrikes. Glasspaus innan vidare avfärd mot bad, paraplydrinkar till mor o far, samt hetsläsning av de 5! Nyinköpta pocketböckerna från pocketshop. Och ja just det, vi hade varit visst packat var sin hemifrån också:)

Så, mina vänner- jag har vad jag gör en vecka framåt. Ha det så bra i smällkalla nord! Jag ska tänka på er en gång under veckan och just då ska jag småle för mig själv, beställa en ny sangria och lyckönska mig själv till att jag inte är där ni är! :)

Cup

Jag har gått och blivit bonuscoach till moas lag. Det behövs minst två ledare i varje lag när det är match. Så jag har anmält mig frivillig kan man tänka sig! I alla fall var vi och spelade examenscupen. 2 vunna och en oavgjord var söndagens facit. Inte illa, tjejerna och vi ledare var nöjda. Det är ju väldigt kul och samtidigt rätt jobbigt att dubblera men dels är det kul att va med moas lag också, och dels handlar det ju om att skaffa sig all tränarerfarenhet man kan få så snabbt som möjligt. Med tanke på hur bra det går för lagerbäcks gäng, kanske det snart finns en öppning för en driven, entusiastisk och ivrig demontränare från flickor 02? :)

Stockholm

Var i huvudstaden i dag med en elev som gått till final i en design tävling. Var på gondolen och åt wraps. Slogs som jag alltid gör av hur oerhört vackert det är. Jag slås också av hur mycket jag tycker om stan. Dagar som denna tänker jag på hur mycket jag saknar sthlm. Jag gillar att bo i pitä, det är inte det - men sthlm är ändå the Shit. Snart går planet till lilla byhåla. Det blir skönt att komma hem i alla fall. Fast det hade vårt gott att gå på derby i kväll. Forza gnaget:)

Sopor

Hej bloggen. Det var ett tag sen. Det har varit mycket nu på sistone. Nu sitter jag fast i någon, vad det verkar,oändlig km till soptippen. Har stått stilla i fan 10 minuter nu. Inte för att jag har bråttom men frågan man ställer sig är ju: jobbar ingen jävel i den här stan? Se där- en enkel förklaring till krisen?

Bok och märke.

Jag läser just nu shantaram. Den är rätt bra, men jag har inte läst mer än 90 sidor så det är lite tidigt att säga mer än så just nu. Jag behövde ett bokmärke så snäll ella gjorde ett åt mig. Alldeles själv skrev hon så fint. Ville föreviga om jag skulle ha oturen att tappa det. Jag blir bara så himla glad varje gång jag öppnar min bok! :)

Posörer

Bok och märke.

Läser just nu shantaram. Den verkar bra så långt i alla fall. Jag behövde ett bokmärke så ella gjorde ett. Jag var tvungen att föreviga det för jag blir bara så där väldigt glad varje gång jag ser det.

Jag älskar fan internet

Internet är grymt! På en så väldigt massa sätt. Jag har varit sjuk några dagar och då har nätet varit lite av livräddare. Man kan chatta lite på msn när man orkar. Slösurfa på youtube för underhållning. Fixa med jobbet utan att behöva ringa och anstränga rösten.

Internet är bra för mycket annat också. Förutom allt det där uppenbara som nyheter och faktagrejer och sociala fördelar, finns ju rätt mycket annat coolt. 

Information is free, är kanske inte ett nytt statemnet men det har ju så att säga stått emot tidens tand rätt väl. Trots alla i p r e d och f r a lagar, trots alla skivbolag och filmbolag lever internet ett eget liv. Det känns ibland som om nätet har evolverat långt förbi någon stats eller något internationellt konglomerats kontroll. Försöka kan de men någon nämvärd effekt verkar det hur som helst inte ha. Det är jävligt coolt och rätt cyberpunkfränt det som händer just nu.Piratebay verkar leva och frodas och inte verkar laddandet minska.  Folk tänker inte anpassa sig efter knäppa och integritetskränkande idiotier.

För övrigt har jag i dag använt internet till att titta på en match med mitt engelska favoritlag. Liverpool vs. Chelsea sänds  bara på fucking betalkanal som jag vägrar att skaffa bara för att få se på Champions League. I enlighet med ovan har dock en vänlig själ i Shanghai bestämt sig för att streama en direktsänding av matchen. Kinesiska kommentatorer men läktarsången från Anfield hörs fint och va fan- gratis är gott!

Fight the power!

Down on memory lane

Jag och familjen var til byn i helgen. Hälsade på hos doktor D med familj. Alltid lika najs och när man vart där undrar vi alltid varför vi inte gör det oftare.

Har förresten läst några böcker på sistone. Läste ut tredje(?) Jasper Ffordeboken om Den litterära detektiven Thursday Next. Inte den bästa av de tre men den tog sig på slutet så jag får nog fortsätta läsa resten av böckerna om henne som ligger oc väntar på mig. Grymt förresten! Ja, att ha flera böcker som ligger och väntar. Flera genrer har vi också så att man ska kunna hitta nåt man känner för , just där och just då.

Vi var till Kanisbacken och åkte skidor. Denna underbara backe där för övrigt allt en gång startade. Där jag har tillbringat fler timmar än jag ens är nära att orka börja fundra på att räkna. Det sköljde liksom över mig när jag och den gode doc ock stod där i liften, tillsammans och insåg att det var lätt 15 år sedan sist DET hände och att det nog var uppemot 20 år sedan vi båda dessutom stod på ett par skidor. Ah - härliga minnen. För så är det. Från det stället har jag bara bra minnen, sommar som vinter och höst som vår. Vi har varit där alla årstider coh gjort jag vet inte vad. Nu helt plötsligt dök det upp en bild av uppeldandet av tjärstubbe och en flaska greksprit en ljum sommarnatt.

Tyvärr inga kort för min fina mobil med lika fin kamera är hos the mobilerepairman.

Senaste lästa böckerna kom av ett bokreaimpulsköp. Lee Child heter författaren och hans romaner handlar om en skön snubbe som heter Jack Reacher. Reacher är en fd militärpolis från USA:s armé. Han är hård, kall och går sin egen väg. Han lever ett vagabondliv men lyckas hela tiden bli indragen i farliga och späänande brott. Jag började med Fienden och forsatte sedan med Prickskytten. Två schyssta kriminalromaner med bra skjuts framåt i handligen, lagomt trovärdiga/otrovärdiga karaktärer som passar fint in i genren och en stor dos rejäl men lite ovillig hjälte. Böckerna är lite som om ni tänker er en mix av Alistair Macleans coola och robusta Überhjältar med Ludlums lite mer listiga och förslagna och sedan blandar ner en tre amerikansk råbarkad polis/privatdeckarhårding.

Böckerna är i alla fall välskrivna och väldigt läsvärda om man gillar någon av ovan nämnda ingredienser. Jag har börjat på en tredje som heter Dubbelspel och som verkar likadan och lika bra som de första. Jag har för övrigt inte läst dem i ordning men det verkar inte spela någon större roll.  

I morgon ska jag åka slalom i Kåbdalis för vi ska ha friluftsdag. jippiieee! Sedan på kvällen är det klubbmästerskap för längdskidåkningen. Det finns en motionsklass också. För oss vuxna alltså. Jag är dock skeptisk. Ska jag förnedra mig och vara med och komma sist? För det är ju oundvikligen det som kommer att hända. Är min feta (fast iofs inte längre lika helt hysteriskt otränade..) lekamen verkligen redo för det? Kan jag ta de uppmuntrande klapparna på axeln? Jag vet faktiskt inte. Jag är inte som jag skulle vilja vara och som jag vet att jag både borde vara och skulle kunna vara om jag bara vore stark nog. 

Äh kanske nästa år, man blir ju så trött av att åka slalom en hel dag!

Påvetalibanen

Läs och begrunda

Benedictus hävdade under sin flygresa från Rom mot Kameruns huvudstad Yaoundé att kondomutdelning inte bara är verkningslös mot aids utan rentav "förvärrar problemet". Lösningen, tillade han, ligger i "ett andligt och mänskligt uppvaknande" och "vänskap med dem som lider". (från DN igår)

Jajamen! Detta är påven Benedictus åsikter om en trivial sak som HIV/AIDS. På väg till HIVfästet nummer ett i världen säger han detta. På väg till en region där hela generationer drabbats av sjukdomen och där ingen eller ltien medicinsk hjälp finns att få. På väg till en av de fattigaste och mest krigshärjade regionerna i världen. På väg till en region där skrock och okunskap i alltför hög utsträckning har fått utrymme när man försökt att utbilda folk om smittan.

Det svinet är på väg till en veritabel krigszon där viruset håller på att besegra befolkningen. 

Och så har han mage att säga sådana tarvliga tramsigheter. Sådana satans lögner. Sådana förbannande religiösa mumbojumboidiotier som att säga att det som hjälper är ett andligt uppvaknande och vänskap med de som lider. Jag blir nästan gråtfärdig samtidigt som jag uppfylls av något som näst intill kan liknas med en helig vrede. Jag blir så fruktansvärt arg. 

Egentligen är det kanske inte så konstigt. Man borde ju faktiskt jämställa den katolska kyrkan med annat löst patrask som sverigedemokrater, talibaner, fundamentalister av alla de slag och sektmedlemmar av alla färger och nationaliteter. För inte är det ju någon skillnad egentligen. En mörkerman (Läs sektreligiös) i min vardag sa häromdagen till exempel att om en kvinna har legat med fem män är det ju som att man ligger med alla dem om man ligger med henne. (hmm, luktar det inte lite homoerotiska drömmar där?!!?? så homofob han troligen är...)

Som en vän sa en gång: Det finns så många smutsiga människor!

Just nu är påvefan en av de smutsigare.

Fylla år

Nu drar kalasveckan för familjen igång på allvar. Idagär det hustrun som fyller, på Söndag blir stortjejen hela 9 år och sedan någon gång blir jag ett år äldre. Den här veckan brukar alltid vara en hysterisk vårvecka som kulminerar i dotterns kalas. Mitt brukar bli rätt så undanskuffat och har så varit sedan vi fick barn. Det är i och för sig helt ok att det är så. Jag är ingen födelsedagstaliban utan jag försöker att ta det lugnt med det där. Jag tror inte det har med åldersnoja att göra heller. För det har inte på många år nu, spelat så värst stor roll för mig egentligen, det här med att fylla år. 

Viktigare för storbruttan är det ju. Nytt för i år: Bowlingkalas. Tjejerna i klassen plus lillasyrran och bästakompisgrannen. Korv, bowling och chips. Blir det bättre än så?

Hon har för övrigt börjat läsa Harry Potter och är förlorad i Rowlings fantastiska värld. Den är ju rätt svår ibland, i alla fall om man är nio, så vi har en deal att hon läser två sidor så läser vi tio.  Fick läsa trettio sidor i en stöt en dag när andan riktigt föll på. Om man var stolt under skidtävlingen skulle ni bara veta hur stolt boknördspappan är nu. 

Nu ska jag hem och fira frun. Eller, ja vårt hysteriska liv fortsätter med ohejdad fart. Moa ska på dansuppvisning och Ella ska på skidträning. Själv ska jag hänga på lilla e. 7 kilometer i bra fart i tisdags på kanonskidor. Får se vad jag orkar i kväll. Gånerivikt projektet går hur som helst rätt hyfsat. Jag tränar flera gånger i veckan och även om jag inte direkt har varken superkondis eller är smal och smärt som en elitidrottare har jag åtmistone klart förbättrat mig sedan början av vintern.

Jag håller  i alla fall 10 åringarna bakom mig alltid och i bland åker jag till och med jämnt med 14 åringarna i nedförsbackarna!

Psykoterapi

Nä, jag har itne gått igenom det, faskt man kanske skulle behöva!?

Däremot har vi haft en psykoterapeut på besök på jobbet idag. (Jo, jag jobbar! Dumma jobbet, jag vill faktiskt ha sportlov som E. jag oxå). Han var där för att hjälpa oss att identifiera problem och komma med förslag på hur vi ska gå vidare efter att vi har satt fingret på vad som är fel.

Det kändes i min grupp som att vi faktiskt kom någonstans. Jag tycker att mycket av det som behövde sägas kom fram även om det var lite synd att alla i gruppen kanske inte pratade så mycket. Eller så hade de inget att säga, vilket i sig förefaller rätt otroligt med tanke på att alla församlade ju faktiskt är lärare...

Jag tror han förstod var våra problem ligger. Jag tänker inte gå in alltför mycket på det utom att konstatera att det finns och har funnits ett stort missnöje bland många i kollegiet. 

Det ska bli spännande i morgon då han kommer tillbaka, psykokillen alltså, och ska gå igenom vad han har kommit fram till efter att idag ha talat med samtliga anställda i tre grupper. Han ska även komma med förslag om hur vi ska gå vidare.

Vi är många som hoppas mycket på att det ska ge resultat och att vi ska få en ännu bättre arbetsplats. Vi har ju trots allt världens roligaste jobb och vi har elever som är oerhört nöjda med sina lärare och som trivs jättebra på vår skola. 

Bara han inte säger att vi ska sätta oss på kuddar i en ring och sjunga we shall overcome, eller gå på skratterapi eller något annat hjärnskrynklarmumbojumbo. Då får man ju hellre säga upp sig eller kanske åtminstone arbetsvägra.

Sportpappa

Kolla in stilen när stora tjejen drar iväg på första tävlingen med tidtagning och skate! Hon tog ut sig så hon fick blodsmak i munnen och bendarr i en halvtimma. Stolt pappa kan jag lova. Plats 13 av 19 är grymt i riktiga debuten. Lilla e åkte också. 600 m utan tid, o hon åkte grymt fint. Som sagt: stolt pappa.:-D

Lite sjuk och grinig

Jag var det i går och är det idag. Lite sjuk alltså. Lite grinig också för att jag var lite sjuk och lite trött. Idag är jag lite sjuk men inte så värst grinig i alla fall. Nu får vi se hur de klarar av att leverera, kidsen. Jag tänker hur som helst inte lägga mer tid och energi på att vara grinig över det. Jag har fyra lektioner plus inlämningen av materialet till tidningen idag. Och så ska vi luncha med Storfredde som slutar i dag.

Tur att det snart är lov för annars vet jag inte hur jag skulle orka med allt.

Nu får det för övrigt snart vara nog! Alla ni som känner mig vet ju att jag är en övertygad rojalist. (Äh! skoja) Varöfr står det hela tiden på alla tidningars näteditioner om två unga människors förlovning? I dag läste jag att alliansen kan tänka sig att skjuta till pengar till bröllopet. Ja men va fan! Kungen är ju rik som ett skogstroll. Han har en förmögenhet på flera hundra miljoner spänn. Det minsta han kan göra är väl att pröjsa för dotterns bröllop?!?!

Jag hoppas så innerligt att det går bra för de unga tu(!) men jag hoppas lika innerligt att vi slipper bidra mer till denna förlegade, antidemokratiska institution än vad vi redan gör. Avskaffa monarkin och låt vickan göra vad hon vill.

Hoppla! Kanske är jag lite grinig i dag ändå!

I huvudet på tonåringar

Mmmm, jo, så var det dags igen. Ibland undrar jag hur de tänker de där tonåringarna. Jag och en kollega är ansvariga från vå skola för ett samarbete där våra elever skriver på en egen sida i en av våra länstidningar. Det är ett bra och på många sätt jätteroligt samarbete där vi får dra hela lasset och tidningen få skörda. 

Eleverna som är med är såklart alla helt frivilliga. De var redan från början helt medvetna om att allt arbete sker på deras egen tid och att våra deadlines är på riktigt. I skolans värld är ju en deadline inte alltid slutet på resan men i denna värld är det ju som så att det blir en tom sida om de inte levereras text och bild på utsatt tid. Detta har av oss påpekats några gånger. 

Nu är ju våra elever förvisso tonåringar och dessa konstiga typer behöver ju, som känt är , vissa påminnelser om dylika saker som att man ska göra saker i tid i den riktiga välrden.

I alla fall har jag nu ägnat hela eftermiddagen åt att jaga elever som inte har hållit sn deadline. " Jag ska.., Jag har inte hunnit..., jag vet inte vad jag ska skriva om..., jag har inte fått tag på..., den och den har inte gjort...,"

- Ja men vi har deadline 12.00 I DAG! (En allt mer frustrerad calvin kl 14.30 idag)

- Ja, jo men jag tänkte...

- Jag har vart sjuk...

- Ni har haft tre veckor på er! ( En ännu mer frustrerad Calvin strax därefter)

Jaja, ni förstår. Jag förstår också. Det är inte lätt det här med att vara tonåring. Att hinna med alla saker i skolan och på fritiden är svårt för alla men oj vad lätt det är att skylla på något annat. Det börjar i alla fall att ta sig även om det inte är mer än hälften som är klart. Paradoxalt är det våra rookies från åk ett som levererat medan våra omhuldade treor slirar.

I morgon eftermiddag åker jag till tidningen med det som är klart. Kanske får jag skämmas fast jag hoppas att mina duktiga elever levererar som vanligt. Sent som vanligt men hellre det än inte alls.

Annars är det ju jag somfår stå där med skammens rodnad i morgon. Det kanske är det som är problemet. Kanske borde jag skicka de som inte gjort vad de ska? Snabbt uppvaknande?

Men nä, jag är nog för snäll för det. Så jag sopar framför dem ett tag till, tror jag.

Separationsångest

Det blir många inlägg på kort tid men jag kom ju på att jag glömt skriva om ett viktigt jubileum. Det var i förrgår exakt ett år sedan jag separerade från mitt livs kärled. My precious.

Jo, gott folk det var då jag slutade snusa.

Nu har jag en gång för alla, till slut, kommit bort från det bruna oket. Har det gått bra då? Ja det har det eftersom jag inte en enda gång tagit ens ett litet korn snus i min mun. Inte ett halsbloss heller för den delen. Jag har knappt ens hållit i en snusdosa utom när jag köpt åt E. vid något fåtal tillfällen. (Hon får köpa själv har jag sagt.)

Det har varit överdjävligt svårt under många, långa perioder. Jag har fått kämpa med mig själv. Jag har tröstätit enorma mängder mat, godis och ostbollar. Jag har ersatt ett begär med ett annat. Mitt livs svåraste resa har det varit. Nu tänker jag mycket sällan på snus. Jag vill inte ha det även om det ibland som genom en reflex, eller kanske muskelminne rycker till under läppen någon gång om sänder. Jag är glad att jag slutade även om det inneburit en viktuppgång jag absolut inte fötutsåg.

Jag ångrar mig inte men det känns som om det riktiga avvänjningsarbetet börjar på allvar nu. Fri från nikotinet börjar så eder undertecknad nu en lika sammanbiten resa mot sitt smalare jag.

I dag firar jag för det glömde jag då det begav sig. Nä - jag tänker inte fika macka eller käka godis. I stället klappar jag mig på axeln en extra gång coh hoppas på mildare väder så jag kan åka lite skidor någon gång.

I morgon vabbar jag.

Hata magsjuka

Och snus

Och fett

Det brinner i förorten

Nu brinner det i förorten igen. Ungarna? kastar sten på polis och brandkår efter att de tänt eld på däck och parkbänkar
Varför? Brandkåren försöker ju bara hjälpa. Jag är ju inte expert på förortens problematik men under de år jag jobbade i Tensta hann jag ändå lära mig några saker. Jag fattade efter ett tag kidsens misstro mot svennar och svennesamhället. Alla myndigheter ville bara komma åt dem på olika sätt och t o m brandkåren stod för myndighetsutövning. Polisen och soc. var så klart de stora fienderna men även lärare och brandmän stod ofta för något dåligt. I många läder är ju myndigheterna de som är de riktigt onda.

Jag tror dessutom att många av de unga i föroterna känner sig osäkra på sin identitet, var de passar in i samhället utanför deras förort. Hur sak de klara sig efter skolan? Läs snabba cash och tänk Jorge så förstår ni exakt hur många av mina elever tänkte redan i sjuan/åttan. Det gör mig ändå ledsen att se Tensta brinna. Ibland kunde jag tänka att det skulle vara lika bra att nuka skiten och göra något fint där i stället. Samtidigt så tyckte jag mycket om stadsdelen, att det var lite som att åka bort fast det bara var 5 minuter hem till lilla svennestadsdelen där vi bodde.

Samtidigt som det brinner i Tensta och Rosengård och gud vet var annars i vårt avlånga land, är debattämnet för dagen om konst är konst eller om det inte är konst. Cirkelargumenten flödar till försvar för konstens provokationskraft. "Konst ska provocera- alltså provocerar jag - alltså är det konst!"

Som när han dokusåpapål drog till baltikum och köpte prostituerade. - Om jag filmar det och berättar att jag har lite ångest, och åker till baltikum och köper sex där!!! -Genialt, DÅ är det konst, och eftersom konst kan vara allt och eftersom konst handlar om provokation så är det ju konst i allra högsta grad eftersom folk kommer att bli svinprovocerade om jag åker och köper sex.

Puh! Ja ni förstår. Jag tänker inte ge mig in i debatten om huruvida det som NUG gjorde är/var konst eller inte. Jag tycker för det första att det var rätt lamt eftersom detta ju redan gjorts av en massa småkriminella som på inget sätt förklarat sig vara konstnärer, FAST de spelade in det på film och la ut på youtube. Grafittikonstnär kallade han sig visst och han NUG. (Eller så är det DN, man vet ju aldrig) Jag kommer ihåg en annan kille med namn på tre bokstäver som i början av 90- talet också var flitig med tuschpenna och sprayburk. ZIP stod det i hela stockholms tunnelbana under ett par år. Grafitti? Snarare Tagg och det här nya???!!! är visst inte så nytt. Fan, det måste ju vara en svår skymf att kalla honom grafittikonstnär med tanke på alla gymma killar och tjejer som faktiskt kan måla på väggar.

Skit i NUG egentligen. Det var inte honom detta skulle handla om utan poängen är hur hela det politiska och kulturella etablissemanget genast skyndar till antingen anfall eller försvar. Ivrigt påhejade av sensationsskaparna massmedierna. Mitt i krisens Sverige där Saab kanske konkar och varslen haglar, är den viktigaste frågan huruvida han borde han godkänts av konstfack eller inte. Eller om det verkligen är konst.

Sen har vi Pirate Bay historien. Inte för att jag är någon stor till skyndare av nyliberalerna i ledningen för det företaget men nog luktar det politik/branschpåtryckningar om den rättegången. Ska i alla fall bli intressant att se hur det slutar i denna den första ronden.

Samtidigt brinner det i förorten.

Here we go

Här den den senast utlästa boken. Citizen Vince av Jess Walter

Som ni kan se med era egna ögon har den vunnit en massa priser. Är den nåt bra då? Jo, säger jag med viss tvekan det är den nog. Framförallt ställer den några viktiga frågor om oss människor och det gillar jag ju att böcker gör. Den amerikanske medborgaren heter den svenska översättningen och det kanske säger en del mer om boken. Den handlar i alla fall om en man som heter Vince (Nähä!? Joho!!) som i skydd av US Marshalls wittness protection program bor i Spokane. Han är och han har varit en småskurk i hela sitt liv och när en massa saker ställ på sin spets för Vince inser han att han tack vare sin nya identitet för första gången får rösta i ett presidentval. (Vliket ju dömda brottslingar i USA ju inte får göra) Boken utspelar sig i den småkriminella världen och Walter hämtar en massa influenser från Spillane och varför inte Sopranos, samtidigt som boken i allra högsta grad handlar om demokrati och grundläggande samhällsfrågor som om det är lönt att bry sig. Tyvärr tycker jag inte att Walter lyckas fullt ut i sitt berättande. Logiska luckor finns liksom ett visst mått av tillrättaläggande i berättandet. Detta tycker jag drar ner helhetsintrycket en del men trots det är detta en bok att rekkommendera båder till deckarälskaren och den som gillar samhällsfrågor. Jag är i alla fall glad att jag läste den.

Äntligen ganska återställd. Tillbaka på jobbet idag. Intensivt som vanligt efter några dagars bortavaro. Det är som om ingen annan kan hjälpa eleverna och jag är den enda man kan fråga. Jaja, det är ju skönt att känna sig behövd ibland.

Det tog fram till Lördag innan jag kände mig helt frisk efter förra veckans hulkande. Stora E kände sig inte riktigt ok förrän Söndag. Vi blev i alla fall ofantligt glada och lyckliga för att Moa för en gångs skull verkade slippa få magsjuka. På Söndagen tog vi ut det: Ja! NU har hon GARANTERAT klarat det!

Vid halvtvåtiden i eftermiddags kom det så ett mess från stora E.

 " Moa kräks"

Somliga straffas om än inte direkt så i alla fall snart nog.

Förutom CitizenVince har jag förresten klämt några andra:

Jasper Fforde Har, som jag berättat tidigare, skrivit om en parallell värld som är rätt lik vår men ändå inte. Det är roliga böcker som leker med ord och fet fullkomligt haglar litterära referenser böckerna igenm. Man behöver inte ha läst alla klassiker för att häna med men det skadar nog heller inte om man har en någorlunda koll på den litterära kanon i Europa eller kanske ännu hellre Storbrittannien. Lättlästa böcker är det i alla fall och några av dem finns översatta till Svenska. Jag håller jsut nu på med den tredje i serien som heter Well of lost plots. Bra, rolig och underhållande även om det kanske inte är frågan om grandios epik. Trots det finns det ändå ett visst mått av samhällskritik mellan det roliga.

Jaja, på tal om det roliga ska jag gå och byta hink åt lilla gumman nu. 

Hata magsjuka

Kan man va sjukare?

Magsjuka härjar i vårt hus. Lilla e va på kalas i lördags. Kräk på måndag. Både jag och stora e blev sjuka i går. Har tillbringat större delen av natten på toa. Det kom i båda ändar samtidigt och det kära vänner är bland det värsta jag vart med om. :@ jag svimmade på toa eller somnade, jag vet inte. Jag vaknade till, sittande på stolen, lutad mot väggen med spy hinken i famnen. Jag mår svindåligt i alla fall. Hata magsjuka!

Triviala och andra saker

Fan det är kallt ute!

Men snö är fint så jag klagar bara lite fast det är för kallt för att vara ute och vintersporta eller gräva med barna.

Såg en lastbil idag. Det stod Bussgods på sidan. Är inte det månntro lite av en oxymoron så säg? Om det vore bussgods skulle väl godset åka med på en buss? Om godset åker i en lastbil borde det då inte heta lastbilsgods?

Någon slags jävla ordning får det väl ändå vara. Eller är det bara jag som tycker detta är konstigt?

Mer kärnkraft. Det säger regeringen att vi ska ha. Hmm, vi behöver förvisso mer energi för hur ska vi annars kunna driva alla lågenergilampor vi låter stå på dygnet runt, året runt? Hur ska vi annars kunna driva våra 1 dator per person i hushållet? Eller hur ska vi annars kunna använda våra stora, fina, platta tv skärmar som vi köpt på avbetalning i köptemplet med stora skyltar på fasaden?

Läser förresten nummer två av böckerna om Thursday Next, av Jasper Fforde. Den är bra men inte lika bra som den första. Jag längtar efter en bok som är lika bra som Lehanes "the given day" . Må vara att det kanske blir årets bästa men jag vill ha fler sådana läsuppleverlser.

I något slags eventuellt oförstånd trodde jag faktiskt ändå för ett ögonblick att vi skulle sluta med sådana där energikällor som ju kan vara lite skadliga för oss människor eller för vår planet.  Förnyelsebara energikällor hette det visst. I Pitstan med omnejd är ju vindkraften stor. Två gigantiska vindkraftsparker planeras och båda ska visst bli störst i norra Europa eller nåt. Läste att Sverige, så högteknologiska och miljömedvetna (?) vi nu är, knappt kvalar in på en europeisk top 10 lista över flest vindkraftverk. Det kanske kunda vara något att satsa på lite mer. Det blåser då åtminstone som fan hela tiden i Luleå och staden är ju redan ful som stryk. Alltså föreslår jag en übergigantisk vindkraftspark från bergnäsbron till SSAB. Det stället ser ju för övrigt redan ut som fucking Mordor så allt torde ju egentligen kunna ses som en förbättring.

Intressant förresten att Centern har gjort dagens (Årets? Årtiondets ,Seklets???) skönaste pudel. Jojojojo, alla har rätt att ändra åsikt och man kan fundera nytt i ljuset av nya rön osv. MEN, det ändrar inte det faktum att många ledande centerpartister var ledande figurer i linje 3, alltså NEJ  till kärnkraft på tiden det begav sig. dessutom kvarstår ju några rätt så betydande klurigheter kring det här med kärnkraft. 

* Ingen i Sverige vet ännu efter 40 - 50 års kärnkraftsdebatt vad vi ska göra av skiten. Inga bergrum finns preppade, ingen kommun vill vara frivillig, ingen slutgiltig förvaringslösning i sikte.  

* Såvitt jag som lekman kan förstå är ju kärnavfall fortfarande rätt farligt. Halveringstid på jättemånga tusen år, och då är faran bara halverad. Man kan fortfarande dö väldigt många olika sorters hemska dödar efter att radioaktiviteten är halverad och halverad igen, och igen, och igen och - ja ni vet.

* Det som kärnkraftskramarna säger inte kan hända eller att risken är så minimalatt det är försumbart att det kan hända HAR faktiskt hänt två gånger redan. Som vi vet. Hur många gånger olyckor eller mindre smältor har skett på riktigt i diverse diktaturer är ju av förklarliga skäl okänt. Om det har hänt två gånger plus någon för mörkertalets skull är det ju statistiskt sett tom rätt troligt att det kommer att hända igen, om man tänker på det totala antalet kärnkraftverk i världen. 

Som någon slags jämförelse kan väl någon kolla hur många flygolyckor som skett i förhållande till antalet avgångar samt hur många dösfall eller svåra skador i jämförelse med kärnakraften. ( Nä jag tänker inte göra det för jag hatar matte!)

Tage D, vårt kanske största komiska geni. Bättre än så här kan det inte sägas.

Så nu slutar jag

Första riktiga tävlingen

Moa åkte klassisk sprint i helgen. Det gick bra i hennes riktiga tävlingsdebut och hon hade två bakom sig i b finalen. Inte för att hon eg. Brydde sig men jag tror att det nog var rätt skönt att inte komma sist i alla fall.

Tra la la

Det är Fredag! Som om ni inte visste det. Eller det kanske till och med kan vara någon helt annan dag beroende på vilken dag det är när ni läser detta, alternativt beroende på hur ofta efter detta inlägg jag skriver något mer på min blogg.

Hur som helst är jag så klart mycket glad för att det är fredag. Det är skönt.

Jag hade bakhalt som jag vet inte vad igår. Jag ska köpa klister.

I Kväll blir det lets dance med tjejerna, popcorn och kanske ett glas vin. Jag hejar på Laila Bagge för hon har minst kläder på sig och det tycker jag attt man kan premiera. Annars hejar jag på Magnus Samuelsson för att han är gigantisk och för att man bara måsta visa tillbörlig respekt för världens starkaste man. Därför hejar jag såklart även på George Scott. En världsmästare i boxning muckar man ju liksom inte med. Tänk om man en gång skulle råka träffa på honom i någon ruffig träningslokal och råka säga att man höll på Hasse Aro eller Kitty....

Eftersom jag redan har Karlssons ska jag nu införskaffa lite rött och blått klister liksom kanske en gul och en blå burk med fästvalla. 

Snart drar jag från det här stället. Har ett nytt wii golfspel som väntar där hemma.

Fore! pis ut!

Energi

Ibland klagar jag ju över att jag är trött eller att det tar kraft det här med läreriet. Nu måste jag, kanske för att jämna ut det hela lite grann, berätta att man kan ha lektioner  (inklusive elever och allt) som inte tar energi utan till och med tillför ny fräsch och oförbrukad energi.

Det är så härligt och jag känner mig så lyxigt bortskämd och väldigt, väldigt privilegierad. Jag har (efter vildsinta uppgörelser med kollegor...) fått ynnesten att ha Svenska C med treorna. Muntlig ochskriftlig kommunikation, är den fina undertiteln. 18 st väldigt drivna, intresserade och pigga elever som allihopa faktiskt har valt att läsa kursen av egen fri vilja. Ja ni kära läsare: Bättre än så blir det nog inte.

Annars kan jag meddela att jag blivit farbror by proxy, eller hur man nu ska uttrycka saken. E:s bror, som jag känt lika länge som E, har gått o blitt farsa till en superliten tjej. Mina tjejer är exalterade över att ha fått en ny kusin och att det blev en brud gjorde dagen för dem.

Åkte skidor på längd både Lördag och Söndag. Ska åka i kväll också medan Moa tränar. Fast spåret på Furuberget är mycket jobbigare än på Grisberget där jag åker annars. Får hoppas på bra fäste ikväll men eftersom det snöar så blir det väl svårvallat antar jag. 

Spåret är förresten inte bara jobbigt, dessutom åker det omkring en massa jättebraiga fd skidåkare som svischar förbi så man tappar balansen i vinddraget. 

Fast hellre det än att som på Grisberget hela tiden bli omåkt av femtioåriga kvinnor och sjuttioåriga gubbar som enkelt spänstar förbi med fina skidor och lätta fötter.

Eller egentligen är ju inget av att föredra men nu ska fan slutasnusaspäcket en gång för alla bort. Dessutom får jag jättemycket ny energi av att träna.

Jag kanske kan lägga grejer i spåret efter mig eller eventuellt fälla dem med en stav, gamlingarna. Träning OCH lite spänning! Inte illa så här i vardagslunken.

Med en smäll

Så ska det nya året inledas på denna blogg. Det var ett tag sedan. Lov på alla sätt och vis med andra ord. Nu är jag således alldeles extraordinärt nyladdad och nu när vardagstristessen har satt in sådär lite lagomt tar jag nya tag med bloggen.

Jag tänkte börja med att rekapitulera lovet men jag känner att det blir lite trist så i stället kommer här en liten sammanställning över saker jag har irriterat mig på de senaste veckorna.

Det är märkligt men nog verkar det som om alla människors färdriktingsvisare kollektivt och samtidigt slutar fungera så fort de åker in i Piteå. Man kan ju inte säga mycket gott om Luleå men där har de i alla fall fungerande blinkers i sina bilar.

Israel

Människor som tränger sig och är smygotrevliga i affärer, bankomatköer och på andra offentliga platser. Nog är det väl fan att vuxna människor inte har bättre vett än att smyga in före andra i en lång kö och sen ha mage att stå där, ivrigt spejande åt alla andra håll än mot de som nyss blev förfördelade. Omogna, ociviliserade, vidriga små vardagsförstörare! Det är vad de är.

Vuxna samt deras barn som fan inte kan låta bli att åka på andras skidor när man masar sig fram i en galet oändlig och långsam liftkö.

Folk som ljuger

Idioter som utan tanke på annat/andra än sig själv går ut rakt bakom bilen när man backar ut från en parkeringsplats.

Vägverket som måste saltförstöra våra fina vintervägar. Dessutom sabbar de miljön ännu mer som om det behävdes liksom.

Människor som inte håller vad de lovar, särskilt när barn är de som blivit lovade något. Hur enkelt och trivialt det än är. De är små men inte korkade, barnen alltså. 

Föräldrar som lämnar sina barn, vind för våg, att klara sig själva på idrottanläggningar, träningar osv. Lämnande över sitt ansvar för barnens väl och ve till andra vuxna som har vett att bry sig om sina barn. "Mitt barn är minsann så självständigt och hon/han har ju mobil (7 år gamla) så de kan ju ringa om det är något". Kanske är jag gammaldags och överbeskyddande men jag vill visa mina barn att jag faktiskt bryr mig om dem óch det de gör hellre än att få en barnfri timma så att jag kan städa eller gå på gym. Städning är dessutom väldigt tråkigt så jag hänger hellre i skidspåret eller slalombacken än går hemma och fejar eller ägnar mig åt min egen fåfänglighet.

Jag hatar allt mer TV reklam i filmer. Va fan, en vanlig film på 1.50 tar ju mot tre timmar att se på tv. För att inte tala om sagan om ringen filmerna som när de gick på TV4 under lovet tog minst en timme mer än dess riktiga längd. Grisarna bryter ju tilloch med för en nyhetssändning mitt i allt.  Jävla kulturförstörare! Han galenskaparsnubben kanske inte gör de vassaste filmerna men han har ju en rejäl poäng där i alla fall när han framför konstens integritet som skäl för fyran att ge fan i sabbet.

Sådärja. NU har jag klagat av mig för den här gången. Det känns redan lite bättre. Nästa inlägg får bli lite rekap. med tankar om det nya samt espressorapport.

För övrigt måste jag tillägga att bakhala skidor alltid är värre än dito med dåligt glid. Fast jag har ju även prövat en kombination av ovan nämnda och det mina vänner är som att pissa i motvind. 

Obehagligt men man blir i alla fall varm en stund.