Hoppla!

Råkade radera mitt förra inlägg när jag skulle redigera en kommentar. Jag orkar inte dra hela nu men en del av inlägget handlade om det paret som skulle döpa sitt barn till ett känt ölmärke som mellannamn. Tydligen lyckades jag reta upp dem eftersom jag hade en anonym kommentar där jag ansågs vara tråkig som inte ville ge mina barn så värst unika namn.

Så här ser jag på saken: Bäste anonym, om du orkar läsa detta så hoppas jag att du backar bandet lite och tänker på varför det är så himla viktigt att vara annorlunda. Är namnet till för ditt barns, eller för din skull? För vem är det viktigt att vara unik? Jag har till exempel funderat på namn utifrån att det dels skulle vara namn som passade på mina barn men även namn som inte skulle medföra alltför stora besvär under barnens fortsatta liv. Att döpa sitt barn efter ett av vårt lands mest kända varumärken, som är starkt förknippat med vissa reklamfilmer/ fylla känns ju som lite av en chansning. Om det bara var något unikt och lite kul ni var ute efter torde det ju finnas en hel radda namn som i stort sett ingen i landet heter. Att sådana som jag sitter hemma och förundras är kanske sådant man får stå ut med om man väljer att medverka i landets största kvällsdrake.

Nog om detta från min sida. Jag önskar er all lycka med namngiveriet och allting annat. Till sist ett tips. Många mytologier har ju rätt balla namn som inte många heter. Vill man vara unik kan man ju även titta på fornnordiska namn eller varför inte en grekisk gud? Adonis eller varför inte Zeus är ju lite fränt och med största säkerhet inte alltför vanligt i Sverige.