Samlarna av David Baldacci

Nu har jag börjat att hämta mig från SM Guld ytan i fotbollen. Så nu har jag tagit lite nya tag i läsandet. Senaste boken heter Samlarna och är skriven av den amerikanske författaren David Baldacci. Det är en spännings/kriminal/pusselroman av ett ganska vanligt format.

Boken handlar om ett gäng äldre misfits i staden Washington D.C. Kamelklubben kallar de sig och de har figurerat i några av Baldaccis tidigare böcker. Detta är en duglig och läsvärd bok om än inte ett fantastiskt exempel på hur sotr litteratur kan vara. Den gör vad den ska och jag ville inte sluta läsa. Det finns en rätt bra framåtrörelse i boken, trots att startsträckan kanske var onödigt lång. Det stora problemet jag har med boken är slutet. Boken kommer i och för sig till en ände men men känner ganska tydligt att det kommer en del till och, visst, det finns en uppföljare. Tillbaka til denna boken... Kamelklubben börjar rota i et märkligt dödsfall som ägt rum på en av medlemmarnas arbetsplats, som i detta fall råkar vara library of congress.

Spåren leder klubben till fler mord och en rad märkliga händelser och personer samt även något som verkar vara en konspiration. Trots att det där med en vuxenklubb kanske känns lite konstigt, är boken ändå läsvärd för den som gillar denna typ av läsning.

Helt OK utan att vara suverän. Håller på med Mankells nya, försvunna personer, Ubåtar och Palme... Verkar mycket lovande!

De nio drakarna

Så var den klar. 9 dragons av Michael Connelly. En väldigt bra bok om man gillar amerikanska kriminalromaner. Gillar man dessutom böckerna om Harry Bosch borde detta vara ett givet köp. Det är en rejäl Boschroman, varken mer eller mindre. I denna boken tar den gode Hieronymus allt ett snäpp mer personligt än han brukar. Det börjar som vanligt med ett mord, på en affärsinnehavare men innan boken är slut har Harrys familj (dvs dotter) blivit inblandad och vår hjälte har rest fram och tillbaka mellan många tidszoner.

Som vanligt har Connelly genomfört sin roman utan att kompromissa bort något. Bosch är sig rätt lik och det handlar om mord och bråd död. Jag gillar den lite hårdkokta stilen i Boschböckerna. För mig är den en skön motvikt till alla skotska deckarförfattare jag läser och gillar. Jag tycker om vår detektiv och gillar att karaktären faktiskt utvecklas en del mellan böckerna, vilket ju kanske inte alltid är så vanligt bland kriminalkaraktärer. Hur som helst; En mycket trevlig bok som man läser ganska snabbt och sedan lägger till de andra böckerna där i hyllan. Det är ju inte den stora amerikanska romanen det handlar om men ändå icke desto mindre en väldigt trevlig och skön lässtund.

För övrigt såg jag för någon vecka sedan en filmatisering av "All the pretty horses" av favoriten Cormack McCarthy. Regissör- Billy Bob Thornton. Matt Damon och Penelope Cruz i huvudrollerna. Jag läste den boken i våras och gillade den men hade ingen aning om att den fanns som film också. Det var en bra film. Den gjorde boken rättvisa tycker jag och det är ju inte fy skam eftersom boken som sagt var riktigt bra. Det är lite synd att han Cormacks böcker inte i någon större utsträckning finns översatta till svenska eftersom han nog är en av vår tids stora.

Hur som helst finns vägen, översatt. Den kommer snart på bio också. Gå och se den men läs boken först! ( Jo, vi plågar stackars Moa med att först läsa alla Harry Potter innan hon får se filmen. Skönt trauma med två svensklärare som föräldrar :)

Nu blir det mest böcker

Mmm, just det. Jag har funderat. Det har ju inte blivit så många inlägg på sistone. Jag har gett med mig och fallit till föga. Fäjsboken har tagit mig också. Eftersom jag är inloggad där och skriver mikrobloggar där på statusraden, känns det inte riktigt lika relevant med en vardagsblogg. Av den anleningen har jag, mina vänner, beslutat mig för att satsa mer av utrymmet på min blogg till de böcker jag läser, till de filmer jag ser och gillar och ogillar, och slutligen till de tv program jag ser och tycker något om.

Vänner som gillar åsikter behöver trots detta icke förtvivla. Calvinoman har kvar krut i skrivfingret! Räkna även i fortsättningen med att det kommer en och annan åsikt om de politiska skeendena, om herr majorens skolpolitik och andra saker att bli arg över. Allt det kommer att finnas kvar. Det jag tänker mig ta bort är inlägg likt det föregående med mesiga bilder på mig, mina barn och andra märkliga ting som skidor och löv. Allt sådant ska hädanefter hamna på ansiktsboken.

Appropå böcker så fick jag i går i min hand den nyaste Harry Bosch romanen av Michael Connelly.

Jag har bara läst två kapitel men den verkar vara lika bra som de andra böckerna om den gode Hieronymus Bosch. Jag återkommer när jag har läst mer.

Annars har det tragiskt nog varit lite stiltje på bokläsningsfronten ett tag. Jag har försökt men två olika romaner av den annars väldigt gedigne George Pellecanos. Jag har gillat det jag tidigare läst av honom om hans persona Derek Strange, men de två romanerna jag provat nu kom jag aldrig riktigt in i. Jag får lägga dem åt sidan och göra nya försök längre fram. I en annan tid och i ett annat läge kanske jag tycker om Pellecanos igen.

Jag har även börjat på men inte slutfört "The end of mr Y" av Scarlett Thomas. Den kom jag heller aldrig in i. Kanske hade det att göra med att jag bara läste den när jag skulle gå och lägga mig för den verkar kul, bra och intressant. Den verkar också vara väldigt välskriven och Elinor gillade den så jag borde tycka om den... Den får väl ligga och gotta till sig den också antar jag.

I kväll trotsar jag förkylningshelvetet som fortfarande härjar i min stackars kropp och tar en snabbpromenad när Moa är på träning.

Och sen blir det mafia wars på fb. Kill them all!

Derbykungens nya skidor.

Här är jag, finklädd derbysegern till ära. Jag fick hämta mina nya fina, blanka skidor idag. 24 dagar till kåbdalis öppnar enligt deras hemsida. Jag längtar i alla fall en del. Så skönt att piska dif! Kross var det och nu går vi fan för guldet:) jaja- till helgen blir det väl lövkrattning. Så fort man kan förstöra sitt eget goda humör. . .

Teater

I spänd förväntan. Snart börjar måsen och det här är mina fina elever som är glada och förväntansfulla. Kul hoppas jag i alla fall att det blir.

Nya lagg

Jag har blivit med skidor. Nya och blanka och fina.

- Men! Skidor i September, är det inte lite tidigt?

Jo, men förklaringen är såklart jätteenkel. Det är ju nu det är rea på kvarvarande från i fjol. För halva ordinarie pris fick jag dess snyggingar:

Fina va! De har fått jättefin kritik i fackpressen och jag känner mig ruskigt taggad inför utförssäsongen nu.

Sedan sist har jag läst ut Stuart McBrides senaste om DS Logan McRae. Väaäldi, väaäldi bra! ( Som han glenn strömberg skulle sagt). Efter lite hattande hit och dit har jag just nu två romaner på gång. Den jag har hunnit längst i är The end of Mr Y av Scarlett Thomas, och en till Derek Strange krimthriller av George P Pellecanos. Båda verkar vara ok men ingen känns helt hundraprocentigt rätt heller. Suck.

Annars då? Jag har försökt att komma igång med nyamotionslivet på allvar och det går rätt bra. Jag tar det försiktigt och kör speedwalking ungefär e timme per gång och jag försöker att köra varje dag men i verkligheten blir det kanske varannan. Nåja bättre det än inget. Jag får väl försöka trappa upp eftersom, för nu har ju tjejernas längdsäsong dragit igång.

Vad ska jag säga mer då? Livet är rätt intensivt just nu och så ska jag gå och se på genrepet av Måsen på Norrbottensteatern i kväll.

Sport och kultur i ett! Är det möjligt?

Jorå i calvinoskinderinlägg kan man få allt.

Jajamen

Fredagsmys

Jag och tjejerna är förvisade från hemmet i kväll. E har middag med sin bokklubb så det är iofs lika bra att hålla sig borta. Inser just nu att jag borde haft med mig min utmärkta bok av stuart mcbride. Hans nya är riktigt vass! Det är dessutom inte ihållande regn där i aberdeen där böckerna om logan macrae utspelar sig. Ok nu hade jag fan behövt öronproppar också! För inte nog med att det är en massa skrikande barn överrallt, nu har det dragit igång skön charterunderhållning modell outhärdlig! Hade jag inte haft barnen med hade jag supit till o startat upplopp. Ibland undrar jag om man inte offrar sig lite väl mycket för barnen. Min gräns har i alla fall nåtts när artister som inte ens får jobb på mallis drar på med gamla musikalnummer. Snälla någon- ge mig ett järnrör. . .